rainbowkissu

Tystnaden slukas upp av rummet, kala kalla väggar smeker min kropp.

Kylan kommer som en sakta insvepande vind under mitt täcke och river runt som en storm. Från den varma tryggheten jag kände när du la dina armar omkring mig..... är borta.

Jag tänker på dig, försöker få tillbaka värmen i min själ.

Jag försöker få den att lysa igen med det går inte.

 

Den sitter tyst och stilla, visar inte en miin eller ens ett UNS till glädje.

Samtidigt slits jag itu av svarta demoner med händer som klor.

När dem sliter upp mig försöker jag se på dess ansiktsuttryck..
Inte en miin, inte ens ett hån flin ger dem ifrån sig medans dem våldsamt sliter mig itu. Bara kall!

Dess ögon är livlösa, Tom på glädje och kärlek, fyllt med hat, sorg och ånger.

 

Det är en sorg, en saknad som inte finns hos mig längre..

En hemsk känsla.. Inget jag önskar någon.. inte ens min värsta fiende..

 

Jag försöker blunda för att hamna i drömmarnas värld, det går inte..

Demonerna tillåter mig inte att falla i djupare sömn.

 

mina tankar går från oro till omaktbar panik..

Jag är fan försvarslös mot dessa demoner.

 

Jag vill fly, men är stel av skräck, jag vill skrika men rösten finns inte, jag är fast nånstans jag inte vet vart jag är, och jag ser att dessa varelser går emot mig.

Jag vet att jag inte har en chans att vinna detta, det går inte att döda det som redan är dött.

 

 

Men jag hade en tanke.. ett hopp och ett ljus..  det var du!..

Jag vet att håller jag demonerna borta från mig så länge jag kan så kommer du och räddar mig, du är den enda som kan.

Du för med dig ljuset i mörkret, och tar mig därifrån, jag behöver dig.. och jag kämpar till mitt sista andetag.

 

 

Jag är tillbaka i mitt rum, jag ligger i sängeng... Men du... är inte här...

värmen från min kropp värmer upp täcket, men jag är fortfarande ensam.

Demonerna har blivit Demon, den sitter framför mig, stirrar på mig med sina iskalla livlösa ögon, fortfarande inte en miin.

Tillslut tar jag modet till mig, dör jag så dör jag.. Fuck it.. bära eller brista.. jag höll ut så länge jag kunde..
jag ställer mig upp, går sakta fram, min nästa nuddar demonens och där blir jag ståndes.

 

Mina tankar

"mig tar du aldrig"

Livlös reaktion

 

Mitt liv tillhör någon annan, mitt hjärta och min själ, och hon kommer..

 

Jag blundar och sträcker ut mina armar, jag ser mig själv säga dom sista orden som lämnar mina läppar innan mörkret sluter sig kring mig...

 

 

 

Manne Datnem Eahtsam